ciggaretter, alkohol och ensamhet!
folk hemma hos mig börjar bli lyckliga. alla utom jag. jag står kvar på samma ställe. på samma gamla eländiga ställe. jag vet inte vad jag ska göra mer. mediciner, alkohol, samtal med soc och råd&stöd, tatuera, fina grabbar. vad finns det mer? kommer jag någonsin att vara lycklig. för om det ska vara som det är nu så vägrar jag leva mer. ibland kan jag känna. de kanske blir en najs dag idag. men så ska ngn jävel knuffa ner mig på gruset igen. Vänner säger att vi är sams fastän dom inte vill ha ngt att göra med mig. systrar ljuger. föräldrar försöker dela upp oss som om vi vore ett stycke kött. jag ska vara helt ärlig. jag njuter av att se vissa människor olyckliga, sadistiskt som det låter så bara gråter jag av glädje när jag ser min storasyster får smaka på lite grus hon med. eller när den där vännen gråter för att hon är olycklig. fyfan vad skönt känner jag då. faaaaan nu ska du få känna på hur det känns. men sedan så känner jag mig elak. jag har tröttnat på att ta för mig. jag bryr mig inte längre. jag är för gammal för den här skiten. jag är alldeles för känslig för att ha ngt med ngn att göra. jag ska slösa min ungdom på cigarretter, alkohol och ensamhet.
Kommentarer
Trackback
